Vi har här samlat information om hur stor effekt lärartäthet har på resultaten i grundskolan. Källorna är tyvärr få men det finns några som har undersökt och utforskat frågan. Nedan följer den forskning vi har hittat på området.
Det finns otaliga sätt att mäta och jämföra skolor, men eftersom de alltid skiljer sig på fler än ett sätt är det svårt att urskilja effekten av enskilda faktorer. Saker som klassernas storlek och lärartäthet, andel behöriga lärare, sociala förhållanden i upptagningsområdet och mycket annat har betydelse för studieresultaten på en enskild skola.
Stora skillnader i elevers resultat och andra kvalitetsmått kan därför inte med enkelhet tillskrivas enbart en faktor som lärartäthet, även om man förstås kan anta att det aldrig är fel med fler lärare.
Vad säger forskningen om lärartäthetens effekter?
Forskningsresultaten vad gäller lärartäthet eller klasstorlek (som är nära relaterade om än inte helt identiska mått) har historiskt sett pekat åt olika håll. I Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” slår författarna fast att det fram till början av 1990-talet generellt sett inte ansågs att antalet elever hade betydelse för elevernas resultat.
Sedan dess har man däremot i flera studier kunnat visa att minskning av klasstorlekar har en positiv effekt i vissa fall, även om många utmaningar med skiftande metodik och förväxlingsfaktorer gör det svårt att dra tydliga slutsatser. Klasstorleken ser ut att ha störst positiv effekt för yngre elever och även för elever med minoritetsbakgrund, något som framkommer i flera av varandra oberoende studier i olika länder.
De svenska studier från senare år som tittat närmare på lärartäthetens effekter är få till antalet.
Ett undantag är ”Lärartäthet, lärarkvalitet och arbetsmarknaden för lärare” av Christian Andersson för IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Här visar analysen intressant nog att det inte går att se några statistiskt säkerställda samband mellan lärartätheten och resultaten i grundskolan. Däremot visar studien att individ- och familjesituation har stor betydelse för resultaten.
Lärares utbildning/behörighet har större betydelse
En annan del av samma studie går in på sambandet mellan lärares utbildning/behörighet och elevernas prestationer. Även i det här fallet är det svårt att skilja ut en faktor bland andra, men resultatet visar ändå på en tydlig försämring av prestationerna när andelen obehöriga lärare ökar.
De elever som enligt rapporten påverkas mest negativt av en hög andel obehöriga lärare är elever med högutbildade föräldrar. Författarens tolkning av resultaten är obehöriga lärare kanske inte lika effektivt kan förmedla kunskap på en högre nivå till elever som kan förmodas ha bättre förutsättningar.
Möjliga slutsatser
Skolverkets tolkning av tillgänglig forskning är att lärartätheten och/eller klassernas har betydelse för elevernas resultat, men då framförallt för yngre elever och elever med utländsk bakgrund. Men det går inte att komma ifrån att en del forskning pekar i en annan riktning och att det finns många faktorer som gör det svårt att skatta effekten mer exakt.
Också intressant är den svenska studie som identifierat stora effekter av lärarbehörighet på lärandet hos elever med högutbildade föräldrar. Det här området är i övrigt väldigt lite utforskat, så behovet av mer forskning och systematiska översikter kan antas vara stort.
