Jag rekommenderar verkligen öppna förskolan! Speciellt när man får sitt första barn och allt är nytt. För oss har det gjort stor skillnad!
Niklas, vårdnadshavare
Dibbers öppna förskolor har två uppdrag. Det första är ett pedagogiskt uppdrag – vi erbjuder en pedagogisk verksamhet för de barn som inte är inskrivna i förskolan än. Varje dag erbjuder vi sång, lek och skapande verksamhet för dig som förälder tillsammans med ditt barn. Det andra är ett föräldrastödjande uppdrag. Vi erbjuder allt från matprat, till samtal om föräldrarollen, utbildningar i babymassage och HLR.
Hos oss handlar mycket om det relationella och vårt mål är att öppna förskolan är en plats där du som föräldraledig ska känna tillhörighet i ett tillåtande och tryggt sammanhang.
Hos oss på Dibbers öppna förskolor får du och ditt barn ta del av pedagogisk verksamhet i ett tillåtande och tryggt sammanhang tillsammans med andra föräldralediga och barn.
Öppna förskolan är en arena att mötas kring barn och föräldraskap. Vi erbjuder varje termin kurser i babymassage, HLR, matprat, språkcafé och föräldragrupper. Varje dag erbjuder vi sångsamling och skapande verksamhet.
Via länken nedan kommer du till vår samlingssida där vi lägger upp aktuella öppettider och mer information.
Bilder från vår verksamhet
Öppen förskola historik
Källa: Skolverkets Allmänna råd för öppen förskola
Öppen förskola har sina rötter i den lekrådgivning som startade i början av
1970-talet efter förslag från Barnstugeutredningen. Utredningen ansåg att det förebyggande arbetet bland barnfamiljerna behövde förbättras och föreslog att kommunerna skulle få ansvar för en uppsökande verksamhet, där förskolan skulle ha en viktig roll.
För att nå de barn och föräldrar som stod utanför förskolan föreslog utredningen att kommunerna på försök skulle starta lekrådgivning till barnens föräldrar. Rådgivningen skulle ske i samarbete med barnavårdscentralerna och fylla det dubbla syftet att informera om lek och lekmaterial samt erbjuda social och medicinsk information.
Verksamheten utvecklades snart till en träffpunkt för hemmavarande småbarnsföräldrar och deras barn och även för dagbarnvårdare. Man prövade olika modeller när det gällde personal, arbetssätt och öppettider. Ofta knöts uppsökande arbete och föräldrautbildning till verksamheten. Försöksverksamheterna lade grunden till den variation och flexibilitet som är kännetecknande
för dagens öppna förskola.
Under 1980-talet uppmuntrades utbyggnaden av öppna förskolor bland annat med statsbidrag. Mellan åren 1977 och 1987 tillkom över tusen öppna förskolor i landet. Utbyggnaden fick en skjuts av riksdagens principbeslut Förskola för alla barn.
Beslutet innebar att alla barn senast år 1991 skulle ha tillgång till organiserad förskoleverksamhet från ett och ett halvt års ålder till skolstarten. Barn som inte hade plats i förskola skulle ha tillgång till öppen
förskola.
I början av 1990-talet fanns det drygt 1 600 öppna förskolor. Sedan dess har slopade statsbidrag och kommunala besparingar gjort att många lagts ner. Hösten 1999 fanns knappt 900 kvar, vilket innebär att nästan hälften av dem som fanns i början av 1990-talet avvecklats. I allt fler kommuner finns ingen
öppen förskola alls. Hösten 1999 saknades öppen förskola i 120 kommuner.
De öppna förskolorna är en del i kommunens förskoleverksamhet men fyller också en funktion i ett generellt familjestödjande arbete. De erbjuder barn som står utanför förskolan en förskolepedagogisk gruppverksamhet samtidigt som den ger småbarnsföräldrar möjlighet till kontakt och gemenskap i
bostadsområdet. Den ger service, råd och stöd till föräldrar, ofta i samverkan med andra verksamheter, som mödra- och barnhälsovården och socialtjänsten.
Denna samverkan har utvecklats under 1990-talet. Barnstugeutredningens vision om en servicecentral där pedagogisk verksamhet för barnen sammankopplas med social och medicinsk service till barnfamiljerna kan i dag sägas vara förverkligad på flera platser i landet.