Idag har du ofta många alternativ när du väljer grundskola, men hur tar du reda på vilken skola som passar ditt barn bäst? Såväl kommunala som privata skolor lockar ofta elever med olika profiler och inriktningar, vilket i sig är utmärkt men också något som ger skolvalet ytterligare dimensioner.
En bra utgångspunkt för att få en helhetsbild kan vara att inte bara utvärdera hur skolorna profilerar sig, utan även hur de faktiskt presterar i form av resultat och studiemiljö.
Vad säger statistiken om skolan?
Även om skolor har olika inriktningar och profiler måste de förhålla sig till skollagen och nationella målsättningar. Övergripande handlar de nationella målen om kvalitet i undervisningen, kunskapsresultat och likvärdighet inom skolväsendet. De nationella utgångspunkterna innebär också att skolor kan jämföras utifrån hur de presterar på en rad gemensamma punkter.
Enbart statistik kan förstås inte svara på om en viss grundskola är den bästa för ditt barn, men siffrorna är ändå intressanta när du jämför olika skolor. Merparten av den viktigaste statistiken kan du hämta på Skolverkets hemsida. Här finns många detaljer om hur skolan presterar vad gäller exempelvis betyg och resultat på nationella prov.
Vad säger elever, vårdnadshavare och personal om skolan?
Skolverkets statistik innefattar också resultat från Skolinspektionens skolenkät för individuella skolor. I Skolenkäten får eleverna och deras vårdnadshavare svara på frågor om bland annat studiero, trygghet, lust till lärande och den hjälp de får i skolarbetet.
Också av stor betydelse är att lärarna trivs på sin arbetsplats och har rätt förutsättningar för sin undervisning. I Skolenkätens del riktad till skolornas pedagogiska personal svarar lärarna på en lång rad frågor som behandlar just detta.
Lärartäthet och andel behöriga lärare
Tyvärr råder det brist på lärare i Sverige, men vissa skolor kan vara bättre än andra på att locka till sig personal. Lärartätheten mäts i antal elever på lärare och ett lägre jämförelsetal betyder att fler lärare har möjlighet att ägna sig åt färre elever. Andelen behöriga lärare, alltså lärare med pedagogisk högskoleexamen, är också ett kvalitetsmått där vissa skolor sticker ut med en högre andel än andra.
Särskilt stöd – undervisning anpassad efter barnets behov
Om ditt barn behöver särskilt anpassad undervisning på grund av exempelvis ADHD eller dyslexi har skolan ett ansvar för att barnet ges möjligheter att lyckas med sitt lärande. Det kan handla om hjälp från speciallärare och assistenter, eller att anpassa studietakten efter behov. De här faktorerna tas upp i Skolenkäten, där du kan få en bild av hur skolan upplevs i hanteringen av dessa situationer.
Profiler och inriktningar
Många grundskolor lockar elever med särskilda profiler och inriktningar. Det kan innebära en alternativ pedagogik eller att extra tid läggs på exempelvis sport, dans, musik eller språk. Hela skolan eller bara enstaka klasser kan omfattas av inriktningen. Hos oss på Dibber har vi till exempel internationell profil och montessoriprofil på vissa av våra grundskolor.
Förutom att en sådan inriktning kanske ger barnet möjlighet att ägna skoltid åt att utöva ett stort fritidsintresse kan det också skapa mer motivation för skolgången i stort.
Intressanta detaljer att titta närmare på kan vara hur mycket tid som faktiskt läggs på profilämnet och hur det balanseras med övrig verksamhet.
Hur är skolmaten – finns det alternativ?
Bra och näringsrik mat är en förutsättning för att orka med skoldagarna och ska inte underskattas som en komponent i skolvalet. För barn med särskilda kostbehov är det förstås ännu viktigare att säkerställa att skolan kan tillgodose detta. Erbjuder skolan vegetariska alternativ, eller alternativ för barn med allergier? Och tar man hänsyn till miljöaspekter och väljer exempelvis närodlat eller ekologiskt i första hand?
Avstånd från hemmet – gång/cykelavstånd eller skolskjuts?
Avståndet från hemmet behöver inte vara avgörande, men i viss utsträckning styrs skolvalet alltid av var skolorna finns. Det är naturligtvis en fördel om skolan ligger inom gång- eller cykelavstånd från hemmet, men det begränsar också alternativen. Kostnadsfri skolskjuts beviljas normalt sett bara till näraliggande skola och om det behövs med hänsyn till avståndet eller andra särskilda omständigheter.
Det finns ingen generell rätt till skolskjuts för elever som går i en friskola eller en grundskola i en annan kommun. Kommunen ska dock anordna skolskjuts även i dessa fall om det är möjligt, som det heter, ”utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen”. Förutsättningarna prövas individuellt.
Får jag välja vilken skola jag vill?
Som vårdnadshavare är du fri att välja skola inom kommunen och under vissa omständigheter även i en annan kommun. Du har också rätt att välja en friskola för ditt barn. Kommunen utgår från vårdnadshavarens önskemål om skola, men det finns alltid vissa begränsningar som är en avvägning mellan närhet och tillgängliga platser.
Närhetsprincipen innebär att ett barns rätt till placering i en viss skola inte får gå ut över ett annat barns rätt till placering i en skola nära hemmet. När det är fler sökande än det finns tillgängliga platser prioriteras barn som bor nära. Detsamma gäller elever som har äldre syskon i samma skola, så kallad syskonförtur.
Hur tar jag reda på mer om en specifik skola?
En viktig möjlighet som de flesta grundskolor erbjuder är att elever och vårdnadshavare kan besöka skolan vissa dagar när det är ”öppet hus”. Sådana dagar är bra tillfällen att bilda sig en egen uppfattning om skolmiljön och prata med lärare och skolledning. På skolornas hemsidor hittar du också ofta mer information och kontaktuppgifter om du har frågor och funderingar.
