Mitt barn mår inte bra (förskolan)

En artikel om symtom och vanliga sjukdomar samt tips om var du ska vända dig. För dig som har barn i förskolan (1-5 år). Vi har längre ner i artikeln intervjuat Johan, som är specialistsjuksköterska barn och ungdom. Han listar vanliga frågor om symtom, sjukdomar för barn i förskolan samt ger konkreta tips på omvårdnad. Vi har även en hel del länkar för mer information och mycket mer!

Hösten är här och barnen börjar i förskolan, det kan också innebära förkylnings-, sjukdomstider. Små barn är ofta förkylda men barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan eller skolan väger tungt. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan man läsa att den generella regeln bör vara att barn går i förskola/skola även exempelvis under en pandemi. Det kan vara tröstande att tänka på att små barn i förskolan utvecklar sitt immunsystem genom att vara förkylda oftare än vuxna.

I den här artikeln berör vi inte covid-19 specifikt, om du är intresserad av det senaste om Covid-19 rekommendationer på Dibber så kan du läsa mer om det på denna sida. Vi följer utvecklingen noga och är i dialog med berörda myndigheter, särskilt Folkhälsomyndigheten och de kommuner där vi har våra verksamheter, för att på bästa sätt värna barn och anställda i våra verksamheter.

Här finns information om var du som vårdnadshavare ska vända dig för att anmäla ditt barn sjukt på förskolan. Information om kommunikation för vårdnadshavare på förskolor inom Dibber.

Om ditt barn är sjukt ska du i första hand kontakta den vårdcentral ni tillhör eller kontakta 1177 Vårdguiden. Där kan du få rådgivning exempelvis vilken mottagning du ska kontakta, eller om du är osäker på om du behöver söka vård för barnens symtom. Du kan ringa tellefonnummer 1177 dygnet runt, eller besök webbplatsen för mer information om kropp, hälsa och sjukdom.

1177 Vårdguiden hemsida

Som vårdnadshavare kan du göra ärenden åt ditt barn på 1177 till ditt barn fyller 13 år. Du kan logga in med bank-id (första gången behöver du lägga till barnet i din profil). Du kan göra följande åt ditt barn:

Läs mer om hur jag gör mitt barns vårdärenden på 1177

För många känns det kanske naturligt att kontakta Barnavårdscentralen (BVC), särskilt när man har små barn. På grund av risken att smitta andra ska du inte besöka barnavårdscentralen (BVC) om du själv eller ditt barn är sjukt. Till BVC kommer även de allra minsta barnen som är extra känsliga för infektioner. Här kan du läsa mer om BVC och vad som erbjuds där.

Det finns i dag många privata aktörer som erbjuder rådgivning via videosamtal. Längre ner finner du en intervju med Johan, som är specialistsjuksköterska barn och ungdom. Johan arbetar på Knodd.se som är ett alternativ för att prata med barnspecialister via videosamtal. Du kan få hjälp med råd om barns hälsa, sjukdomar och problem. 

Vi har pratat med Johan, specialistsjuksköterska barn och ungdom. Här listar han de vanligaste symptomen och rekommendationer kring det.

Information om barn och hosta, hostreflexen.

Reflexen är ett bra skydd och bör därför inte dämpas, med exempelvis hostmedicin hos det mindre barnet. Torr varm inomhusluft, förkylning och liggläge förvärrar och ökar retningen. Viktigt med höjd huvudända, Ordentligt rengjord näsa, med framförallt Natriumklorid(personlig favorit kan du hitta här.

Att andas in fuktigt luft i badrummet innan barnet lägger sig för natten, gör slemmet mer lättflytande. Frisk luft är aldrig fel och hjälper slemhinna att svullna av. Mobilisering (att hålla barnet upprätt, röra armarna upp och ner gör att slemmet flyttar på sig och således kan det bli lättare att hosta upp).

Rikligt med dryck – ej mejeriprodukter, då det gör slemmet segt och svårare att eliminera. 

Om obstruktiv (andningspåverkat) kontakta vårdcentralen eller i akuta situationer akutsjukvården. 

Hosta kan vara kvar efter att infektionen läkt ut och barnen kan således, om det mår bra och inte har några andra symtom återgå till förskolan efter cirka en vecka. 

Spola näsan med natriumklorid alternativt fysiomer lika ofta som du som vuxen snyter dig när du är förkyld. Det kan inte bli för mycket! Lägg barnet på sidan, håll för ena näsborren och spola den andra. lyft upp och trösta barnet och gör sedan samma sak i andra näsborren. Fördelaktigt att spola näsan innan måltid och läggdags.  En underhållen ren andningsväg minskar både hostreflexen och optimerar andningen för barnet.

Tjockt vitgrumligt / grönaktigt snor betyder att det är en pågående infektion pga av avdöda virus eller bakterier.

Klart snor på bättringsvägen och kan du överväga att återgå till förskolan 7dagar efter symtom debut eller två dygn utan några luftvägssymtom. 

Ta av kläder. Byt ut täcket mot en filt/ lakan. Torka av barnet med ljummet vatten. 

Ge Alvedon enligt förpackningen var 6:e timma. Kan varvas med Ipren enligt förpackningen var 6:e timma. Lämpligt administrationssätt utifrån ålder, förmåga och bakomliggande orsak. Exempel Alvedon kl:12, Ipren kl: 15, Alvedon kl: 18 & Ipren kl: 21.00 och så vidare. Man ger då febernedsättande var 3:e timma, men 6 timmar mellan varje dos av samma typ av läkemedel. Alvedon eller ipren används både mot smärta och feber.

Barn utan några andra symtom än feber över 38,0  vid två mättillfällen  eller ett mättillfälle över 38,5 eller högre kan vara hemma tre dagar innan kontakt med vården (om okej allmäntillstånd, dricker, kissar och orkar leka kortare stunder). 

Barnet kan återgå till förskolan när de vart feberfria 24-48 timmar utan andra symtom  och orkar leka och vara aktiva. 

Jag har skrivit information, som jag länkar till, om vanliga prickar som föräldrar oroar sig för i denna åldersgrupp. Det gäller Vattkoppor, Svinkoppor och Höstblåsor samt Tredagarsfeber.

Barn i denna åldergrupp kan kräktas i samband med hög feber eller magsjuka i första hand. 48h efter kräkning kan de återgå till förskolan.  Om de kräkts på grund av feber så behandla febern enligt instruktionerna ovan.

Vid magsjuka är det viktigt att ge barnet vätska i små mängder och ofta. Även om de fortsätter kräktas. Sempers vätskeersättning är bra balanserad med salteter och socker och hjälper barnet kompensera för sina förluster. Kan med fördel ges via spruta (sprutor finns med när man köper flytande alvedon  eller på apoteken). 

Magdroppar kan hjälpa tarmen att återhämta sig och laktosfria produkter någron vecka efter en magsjuka kan underlätta återhämtningen av tarmfloran. 

Barnet skall kissa 3-4 gånger per dag, även om de kissar mindre. Det viktiga är att de producerar urin. 

God handhygien med tvål och vatten är det man kan göra för att minimera risken att bli sjuk. Kom ihåg att barnen behöver gå igenom flera infektioner för att träna immunförsvaret, jobbigt i förskoleåldern med vabbdagar och infektioner för barnen, men det leder till ett starkare immunförsvar längre upp i åldrarna. 
Vara ute mycket, frisk luft och lekutomhus minimerar risken att bli sjuk.

Många av de vanligaste orsakerna till att vårdnadshavare söker min hjälp finns listade på denna sida. Det är bland annat ont i öronen, feber, löss, ögoninflammation, hosta, hudutslag, magbesvär, bett och sår eller om barnet exempelvis fallit och fått en bula eller man är rädd för hjärnskakning.